PRIMAGE prima4ʃ l. med eng. uttal, n., stundom r.; best. -et, ss. r. -en.
Etymologi
[jfr holl. o. t. primage; av eng. primage (varav äv. fr. primage), av mlat. primagium; sannol. samhörigt med eng. prime, lasta (se PRIMA, v.1 III). — Jfr PRIMEGELT, PRIMPÄNNING]
sjöt. kapplake; numera nästan bl. om den återbetalning som befraktare får av ett rederi, om han under en viss tid icke anlitat ngt annat rederi för sin export på en viss trade. Åstrand 1: 334 (1855). Fliesberg Handel. 7 (1891). 2SvUppslB 15: 760 (1950).
