publicerad: 1954
PROVERBIAL -vær1bia4l, äv. 1004, adj.; adv. -T.
Etymologi
1) (numera föga br.) som har samband med l. formen av ett ordspråk l. som innehåller ordspråk, ordspråksmässig, ordspråks-. SvLittFT 1833, sp. 818. Proverbiala talsätt. Frey 1843, s. 453. Gynther ConvHlex. (1848).
2) (i vitter stil, mera tillf.) som omtalas i l. blivit till ett ordspråk l. talesätt, allmänt känd l. dyl. Lugn som den proverbiala kossan. Otter Officer 415 (1930). En nästan proverbial bondgubbe. Ståhl VinOliv. 142 (1937). —
Spoiler title
Spoiler content