SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PROVERBIAL -vær1bia4l, äv. 1004, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. proverbial; av senlat. proverbialis, till lat. proverbium (se PROVERB)]
1) (numera föga br.) som har samband med l. formen av ett ordspråk l. som innehåller ordspråk, ordspråksmässig, ordspråks-. SvLittFT 1833, sp. 818. Proverbiala talsätt. Frey 1843, s. 453. Gynther ConvHlex. (1848).
2) (i vitter stil, mera tillf.) som omtalas i l. blivit till ett ordspråk l. talesätt, allmänt känd l. dyl. Lugn som den proverbiala kossan. Otter Officer 415 (1930). En nästan proverbial bondgubbe. Ståhl VinOliv. 142 (1937).
Spoiler title
Spoiler content