PURULENT pur1ulän4t l. pɯ1-, l. -ɯl-, adj.; n. =.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. purulent; av lat. purulentus, till pus (gen. puris), var (jfr PUTREFAKTION)]
med. som utgöres av l. innehåller var, varig; äv. om sjukdom(stillstånd): som kännetecknas l. åtföljes av varbildning. Någen purulent eller wahrachtig materies evacuation. HdlCollMed. 1697, s. 928. Kroniskt purulent ethmoidit. LbKir. 2: 182 (1922).
SAOB
