[jfr d. pudserlig, nor. pusserlig; av t. possierlich (lt. putzerli), till possieren, vara lustig, ha skämt för sig o. d., till posse (se PUTS, sbst.2)]
(†) om levande varelse l. om sak: roande, lustig, skojig, (tok)rolig; skojfrisk; skämtsam; komisk; löjlig; jfr PUTS-LUSTIG.Ekeblad Bref 1: 37(1650). Ett Kortspel .. med puszerliga Figurer måladt. Runius (SVS) 2: 158(c. 1708). Min Farfaders Fader .. var (i ungdomen) en mycket fritalig och pusserlig dräng. Nyrén Charakt. 63(c. 1765). Gubben Wingmark har ibland sina infällen, som äro rätt pusserliga. Bellman 5: 209(c. 1780). En liten pusserlig comedie om giftas. (1783; titel på teaterpjäs). Det tar sig så hjertans pusserligt ut, att se en liten småstadsmamsell sitta och dricka tevatten i fördjupningen af ett götiskt bågfönster. OPSturzen-Becker i AB 1844, nr 248, s. 3. Den lilla kammarjunkarn .. fann han vara en rätt pusserlig personlighet, med sin högvigtiga mine och sitt oupphörliga jagande efter artigheter. Wetterbergh Altart. 30(1848). Dalin(1855). Auerbach(1913). — särsk. med bibet. av l. övergående i bet.: märkvärdig, barock, tokig l. dyl. RelCur. 299(1682). Ja hwad thet puszserligaste är, ther skal Brudgummen wäl aldeles låta wiga sig vti et Bad-Förkläde. Weise 229(1697). Lagerström Molière Gir. 8(1731).
Avledn.: PUSSERLIGHET, r. l. f. [jfr t. possierlichkeit] (†) egenskapen l. förhållandet att vara roande l. lustig l. rolig l. komisk l. löjlig. Bliberg Acerra 367(1737). Auerbach(1913). särsk. konkretare: skämt, lustighet; lustigt upptåg l. påhitt o. d. (Jag tog aldrig) någon del i hans förföljelse, fast jag af ungdom och oförstånd och af mitt lekande sinnelag ofta var med i andra pusserligheter. Nyrén Charakt. 95(c. 1765). MarkallN 2: 69(1821).
