publicerad: 1955
PYROLA py4rola, äv. -rω-, r. l. f.; best. -an; pl. -or, i sht förr äv. -er (äv. att hänföra till sg. pyrol; Visb. 3: 143 (1651), Östergren (1935; sällsynt)); förr äv. PYROL, sbst.1 (sbst.2 se sp. 2543), r. l. f.; best. -en (Strindberg Fagerv. 108 (1902)) l. -n (SvBot. nr 311 (1807)); pl. -er (se ovan).
Ordformer
(piroler, pl. 1651—1906. pyrol 1804—1819. pyrola 1642 (möjl. latin), 1798 osv. pyroler, pl. 1804—1935. pyrolen, sg. best. 1902. pyroln, sg. best. 1807. pyrula 1578 (möjl. latin))
Etymologi
[jfr t. pyrola, pirole, eng. pyrola, pirole, pyrol(e), fr. pyrole, pirole; av mlat. pyrola, pirola, diminutivbildning till mlat. pyrus, lat. pirus, päronträd (se PÄRON); bladen hos vissa arter ha en viss likhet med päronträdets]
i sht bot. växt tillhörande släktet Pyrola Lin. av familjen Pyrolaceæ, vintergröna; särsk. om arten Pyrola rotundifolia Lin., vintergröna. Pyrula thz är wintergrön. BOlavi 192 a (1578; möjl. latin). Visb. 3: 143 (1651). Den hvita Pyrolen / Blandar sig in som orangeblomman i brudens krona. Strindberg Fagerv. 108 (1902). Djupt där granaten plöjt / har pyrolan klockan höjt. Ferlin Goggl. 126 (1938). — jfr RUND-, RYL-, VINTER-PYROLA. — särsk. (†) bot. i vissa uttr.
a) enblommig pyrola, P. uniflora Lin., ögonljus, med ensam blomma. SvBot. nr 176 (1804). Dybeck Runa 1842—43, 1: 9.
b) ensidig pyrola, P. secunda Lin., björkvintergröna, med blommorna i ensidig klase. SvBot. nr 566 (1819).
c) grönblommig pyrola, P. chloranta Sw., grönblommig vintergröna, med grön- l. gulaktig krona. SvBot. nr 453 (1812). Liljeblad Fl. 215 (1816).
d) klockblommig pyrola, P. media Sw., klockvintergröna, med klocklik krona. SvBot. nr 311 (1807). Liljeblad Fl. 215 (1816).
Ssgr: A (†): PYROL-ART, -SLÄKTE(T), se B.
-DOFT. —
C (†): PYROLE-ROT. rot av pyrola(art); förr med medicinsk användning. Månsson Åderlåt. 109 (1642). —
Spoiler title
Spoiler content