QUATREMAINS kat1ermäŋ4, äv. -re-, äv. med mer l. mindre fr. uttal, adv. o. sbst. n.; ss. sbst. best. (mera tillf.) -et, pl. =. Anm. Hos Dalin 1871anföres formen quatremain, m., med pl. -s.
Ordformer
(äv. quatre mains l. quatre-mains)
Etymologi
[av fr. à quatre mains, för fyra händer, ytterst av lat. ad (se ÅT), quattuor (se FYRA, räkn.) o. manus (se MANUAL-)]
mus.
I. (vard.) adv., i uttr. spela quatremains, spela fyrhändigt. Hammar(1936). Anm. Det fr. uttr. à quatre mains användes ofta i denna bet. Gynther ConvHlex. 16(1845). Östergren 5: 475(1935). I ä. tid förekommer den folketymologiskt förvrängda formen kattmaräng. Inspektorn har fått vara med herrskapet ibland och spela kattmaräng med kaptenskan. Procopé Insp. 89(1915).
II. sbst.: musikstycke för fyra händer. Det quatre mains / Som begge vi tillsammans spelte. Thomander TankLöj. 144(i handl. fr. 1822). Värdinnan lät sina äldsta döttrar spela ett quatre-mains för sällskapet. Blanche Bild. 4: 150(1865).
SAOB
