SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1962  
RÖKTOPAS 3k~tωpa2s l. ~to-, förr äv. RAUCHTOPAS, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(rauch- 17581766. rök- 1758 osv. — Se för övr. TOPAS)
Etymologi
[jfr d. røgtopas, t. rauchtopas; av RÖK, sbst.2, o. TOPAS; mineralet är rökfärgat]
gråbrun bärgkristall (som ofta användes till smycken) Cronstedt Min. 48 (1758). Silverring med röktopas. Form 1949, s. 75.
Ssgr: RÖKTOPAS-FÄRG. färg som liknar den för röktopas kännetecknande. JernkA 1820, s. 269.
-FÄRGAD, p. adj. som till färgen liknar en röktopas. Marklin Illiger 85 (1818).
Spoiler title
Spoiler content