publicerad: 1957
REKONVALESCENT re1konval1eʃän4t l. rek1-, l. -sän4t, l. 01004 (rekånnvaläschä´nnt Dalin), m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. rekonvaleszent, eng. reconvalescent; till nylat. reconvalescens (gen. -entis), p. pr. av reconvalescere (se REKONVALESCERA)]
person som är stadd i tillfrisknande l. som gm vila o. d. återhämtar krafterna efter att ha genomgått en svårare l. längre sjukdom, konvalescent. Lindfors (1824). SvD(B) 1936, nr 14, s. 9.
Spoiler title
Spoiler content