SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1956  
REDUTT redut4, förr äv. REDUT (i sg. best. redouten rimmande med truten Bellman (BellmS) 4: 74 (1769)) l. RIDUT, r. l. m. (l. f.); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(redout 1680—1834. redoute 1680—1848. redoutter, pl. 1752. reduicte 1621. redut 1671 (: reduter, pl.), c. 1710—1848 (: reduten, sg. best.). redutt 1645 osv. redutte 1621. redutter, pl. 1627 osv. riduter, pl. 1667)
Etymologi
[jfr t. redoute, ä. t. äv. retutte, redut (jfr ä. t. redukte, reduit), eng. redoubt; av fr. redoute (ä. fr. ridotte), av it. ridotto, tillflyktsort, skans m. m., sannol. av en substantivering av lat. reductus, undangömd o. d. (se REDUIT)]
1) (i sht om ä. förh.) bef. slutet (mindre) befästningsvärk som saknar inåtgående vinklar. Gustaf II Adolf 247 (1621). Schräkskantzer eller Redouter .. som brukas widh Lägers-Wallarna äro fyrkantige. Rålamb 8: 43 (1691). De cirkelrunda Redutterna. Sturtzenbecher (1805). Men han (dvs. Sandels) syntes, han kom. Vid sitt främsta standar / På reduten han stannade nu. Runeberg 2: 78 (1848). Hamnen (i Belém) skyddas av redutter. 3NF 2: 1128 (1924). jfr: Genom likhet med öfre Verken plägar man kalla dem (dvs. de i skärningspunkten av flera gallerier anlagda slutvärnen) Redouter. Törngren Artill. 4: 7 (1794).
2) [jfr motsv. anv. i t., fr. o. it.] (numera bl. ngn gg om ä. förh.) offentlig danslokal (l. spellokal l. lokal l. etablissemang för både dans o. spel); jfr KASINO I 2, 3; äv.: offentlig bal (särsk. maskeradbal). Tersmeden Mem. 2: 193 (1736). Om han ej om qvällen fick på redouten sig movera / Och uti Nouvelle angloise en domino lovera. Bellman SkrNS 1: 157 (c. 1770). I afton blifver Redoute på Comedie-huset. GT 1786, nr 64, s. 3 (om maskeradbal). Den stora Redouten med sina så mycket omtalade Spelsalar. ALGeijer (1846) i Solnedg. 3: 154. Snoilsky 2: 111 (1881). TySvOrdb. 1901 (1932).
Ssgr: A: (jfr 2) REDUTT-BAL; pl. -er. (om ä. förh.) offentlig bal (särsk. maskeradbal). Lamm Oxenst. 193 (1911). —
(2) -BEKLÄDNING. (†) maskeraddräkt. GT 1788, nr 129, s. 4. —
(1) -FORMAD, p. adj. (i sht om ä. förh., mera tillf.) bef. Reduttformade utbyggen (vid vall kring förskansning). KrigVAH 1843, s. 324. —
(2) -KLÄDNING. (†) maskeraddräkt. GT 1788, nr 10, s. 6. —
(1) -LINJE. (i sht om ä. förh.) bef. med redutter försedd befästningslinje. Mankell Krigsm. 1: 413 (1865). —
(2) -SAL. [jfr t. redoutensaal] (om ä. förh.) balsal (särsk. för maskeradbal). Tersmeden Mem. 6: 56 (1786). Reduttsalen i operahuset. Crusenstolpe Mor. 4: 153 (1841). Fornv. 1939, s. 132 (om tyska förh.). —
(2) -SALONG. (numera bl. ngn gg om ä. förh.) jfr -sal o. bal-salong. AJourn. 1815, nr 295, s. 4 (om polska förh.). —
(1) -SPETS. (i sht om ä. förh., mera tillf.) bef. om utåtgående vinkel (spets) i en redutt. KrigVAH 1887, s. 142.
B (†): (1) REDUTTERS-VÄRK, pl. redutter. Rålamb 8: 44 (1691).
Spoiler title
Spoiler content