(vard.) förbaskad (se FÖR-BASKA 2 a, c); förbannad (se FÖRBANNA 5 d, f slutet, g); fördömd (se FÖRDÖMA 5 a, b); jfr ELEMENTSKAD.Den flickan hon är sakramentskade söt; / Här måste ju Mars blifva mjuker och blöt. Bellman SkrNS 1: 93(c. 1770). Dra för tusan djäflar, era sacramentskade tjyfpojkar. Kellgren (SVS) 6: 266(1790). Ett sakramenskadt wäder. Nordforss(1805). Jag, mitt sakramenskade nöt, lät henne fara midt i Hin Ondes gap. Wetterbergh Selln. 46(1853). Han har varit ett medel i den eviga ordningens hand att hjelpa dig uppfylla din sakramentskade skyldighet. 3SAH LV. 1: 223(i handl. fr. c. 1870). ”Han har varit här”, sa jag. ”I natt?” svarade de. ”Just i natt”, sa jag. ”Det var en sakramenskad lögn!” svarade de. Nordström Sönd. 39(1910). ”Sakramenskade mörkt här är!” knotade Stava från översta trappsteget. Strandberg Trollb. 192(1917). Hellström MorgSkälm 78(1952). jfr (tillf.): Är du rent sakramentskad? GHT 1937, nr 45, s. 13;jfr FÖRBANNA 5 b.
