[jfr t. saporoger, fr. zaporogue; av ry. zaporožec, bildat till za-, bortom, på andra sidan, av ovisst urspr., o. porog, tröskel, vattenfall, fors, möjl. besläktat med sv. dial. fork, käpp (se FORK, sbst.2)]
i sht hist. kosack tillhörande den grupp av kosacker som bodde nedanför forsarna i Dnjepr (främst på ön Chortitsa) o. som under 1500-talet bildade en självständig organisation, vilken upplöstes först under slutet av 1700-talet. Hermelin BrBarck 164(1709). (Mazeppa, Sparre, Mejerfelt m. fl.) gingo fort (efter Poltava 1709) medh konungen tillika medh en hop cosshaker och saporower. HH XVIII. 4: 28(1709). (K. XII:s manskap utgjordes) af swänshe 1500 man, men wallosgier, cosacker, och sapperoner woro utj en summa tillsammans 3000 man. KKD 3: 223(1711). De vildaste och djärvaste bland .. (kosackerna), zaporogerna .. hade ett läger på en flodholme och levde under en genomförd republikansk organisation. Almquist VärldH 5: 311(1933).
