SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1965  
SCHEFFEL ʃäf4el, r. l. m.; best. -n; pl. =.
Ordformer
(förr äv. sk(i)effel)
Etymologi
[av t. scheffel, av fht. sceffil (motsv. fsax. skepil, mlt. schepel, mnl. o. holl. schepel), avledn. av fht. scaf, vinfat, motsv. fsax. skap, kärl, mlt. schap, litet kärl, skåp (se SKÅP)]
äldre utländskt (i sht tyskt) spannmålsmått av varierande storlek (ss. tyskt riksmått = 50 liter); ngn gg äv. om nordtyskt ytmått för jord (motsv. en scheffel utsäde). 7 scheffel hafra. HovförtärSthm 1705 B, s. 490 (om förh. i fält). König LärdÖfn. 5: 102 (1747; om holländska förh.). Hvete och råg hafva stigit 4 à 5 silfvergroschen per scheffel. NDA 1867, nr 104, s. 4 (om tyska förh.). NF (1890; äv. om nordtyskt ytmått). Scheffel .. fordom tyskt sädesmått (skäppa), af mycket olika storlek i olika länder och för olika sädesslag (54, 74, 104, 177 l.). 2NF 24: 985 (1916).
Spoiler title
Spoiler content