[(med försvenskning av efterleden) av t. schroteisen, ä. t. o. t. dial. äv. schröteisen, av mht. schrōtīsen, av fht. scrōtīsen, av fht. scrōtan, hugga, skära i stycken (se SKROTA), o. īsarn, īsan, īsen (se JÄRN)]
(†) vid borttagande av kvistar på fruktträd o. d. använt mejselliknande verktyg. Meiseln och Schrötjärnen äro aldeles tiänliga at nätt borttaga de stora grenarna (på fruktträd), och mycket bättre än hackknifwarna och sågarna. Ahlich 170(1722).
