SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1967  
SIBET si4bet l. sibe4t (zibe´t Weste; jfr si`bättkátt Dalin 2: 720), i bet. 1 r. l. m. (Orrelius 451 (1797) osv.) ((†) n. Berzelius ÅrsbVetA 1826, 1: 290, Kjellin (1927)), i bet. 2 m.||ig. l. r.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(cibet 1626. sibet (-ht) 1675 osv. zebeet c. 1710. zibet (-ee-) 1613—1931)
Etymologi
[jfr t. o. eng. zibet, fr. zibeth; av mlat. zibethum (se CIVETT)]
1) myskluktande sekret som avsöndras av körtlar vid svansroten hos sibetkatterna, använt ss. luktmedel l. ingrediens i parfymer, förr äv. inom medicinen, sibetolja; jfr BISAM 1 b, CIVETT 1, DESMAN 1. Chesnecopherus RegIter C 2 a (1613; ss. malmedel). (Man) tager .. (vid tarmvred) lijtet Sibeht stoort som en Ert, och blandar vthi lijtet aff .. (en förut tillredd) Medicin, hwar med Naflan och der omkring smöries. Kempe Graanen 42 (1675). Hwad (pengar) går icke til för (skönhetsmedel, t. ex.) Lilje-watn, .. Zibeth och Ambra? Scherping Cober 1: 20 (1734). Sibet var en omtyckt handskparfym. Jensen o. Wåhlin Thompson Vällukt. 121 (1928). VaruhbTulltaxa 1: 183 (1931).
2) (numera bl. tillf.) om sibetkatt; jfr CIVETT 2. Linné FörelDjurr. 39 (1748). Brander NatH 21 (1785). Wessén VOrd (1961).
Ssgr (i allm. till 1): (jfr 2) SIBET-DJUR. [jfr t. zibettier] zool. om rovdjuret Viverra zibetha Lin., asiatisk sibetkatt; numera vanl. allmännare, om djur tillhörande underfamiljen Viverrinæ l. (i pl.) om denna underfamilj. Orrelius Djurkänn. 208 (1776). Familjen: Skunk- eller Sibetdjur (Viverridæ). 4Brehm 3: XII (1922). Binturong .., ett från ö. Himalaja genom Bortre Indien och över de tre stora Sundaöarna utbrett sibetdjur. 3NF 3: 321 (1924). —
-ESSENS. (i fackspr.) essens som utgör en spritlösning av sibet. AHB 54: 47 (1871). —
-EXTRAKT. (i fackspr.) extrakt erhållet ur sibet. AHB 54: 51 (1871). —
-HYENA. [jfr t. zibethyäne; djuret har tidigare räknats ss. ett sibetdjur] (numera mindre br.) zool. jordvarg. Rebau NatH 1: 127 (1879). 2SvUppslB (1953). —
(jfr 2) -KATT. [jfr t. zibetkatze] zool. (i Afrika o. Asien levande) rovdjur tillhörande släktet Viverra Lin.; särsk. dels i uttr. asiatisk l. äkta sibetkatt, Viverra zibetha Lin., dels i uttr. afrikansk sibetkatt, Viverra civetta Schreb., civett; i pl. äv. om släktet; jfr desmanskatt 1 samt -djur, -katta, -skunk. Orrelius Djurkänn. 208 (1776). 2SvUppslB (1953; i pl., om släktet). —
(jfr 2) -KATTA. (numera föga br.) = -katt. Forsius Phys. 269 (1611). Gravander Buffon 2: 58 (1806). —
-LUKTANDE, p. adj. Klint (1906). —
-OLJA. sibet. 1Brehm 1: 204 (1874). —
-RÅTTA. [jfr t. zibetratte] (numera mindre br.) zool. (den i Nordamerika levande) sorken Ondatra zibethicus Lin. (försedd med ett par stora körtlar varifrån ett myskluktande ämne avsöndras), bisamråtta (se d. o. 2). FoFl. 1910, s. 51. IllSvOrdb. (1964). —
-SAFT. (†) sibet. Orrelius Djurkänn. 210 (1776). ÖoL 829 (1852). —
(jfr 2) -SKUNK. (†) sibetkatt. Hartman Naturk. 167 (1836). —
-VÄTSKA. sibet. Thorell Zool. 2: 104 (1861).
Spoiler title
Spoiler content