SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1967  
SIBYLLA sibyl3a2, f.; best. -an; pl. -or (Leopold 3: 379 (1802) osv.) ((†) -er SthmSlH, Bliberg Acerra 2 (1737)).
Ordformer
(sibill- 1592—1816. sibyll- 1620 osv. sybill- 1610—1910)
Etymologi
[jfr t. sibylle, eng. sibyl, fr. sibylle; av lat. sibylla, av gr. Σίβυλλα (använt ss. egennamn), av omtvistat urspr. — Jfr SIBYLLINSK]
forntida (grekisk l. romersk l. orientalisk) sierska; äv. allmännare: sierska, spåkvinna, kvinnlig magiker; stundom använt ss. egennamn (se särsk. b). SthmSlH 1: 195 (i handl. fr. 1592). Kring Sibillan med Caffekoppen .. ser man Hofmannen, osäker om varaktigheten af sin lycka och sina hemliga motståndares förmåga. Kellgren (SVS) 5: 199 (1789). Med fruktan och hopp lyssnade forntidens folk till sina sibyllors och profeters siareord. KrigVAH 1893, s. 193. Sibyllan. Lagerkvist (1956; boktitel). — särsk.
a) (†) i uttr. de sibyllors böcker, de sibyllinska böckerna. Schroderus Sleid. 78 (1610).
b) i uttr. sibyllans (l. Sibyllas) spådom o. d., förr äv. de tolv sibyllors spådomar, om spådom(ar) o. d. som uppges härstamma från en sibylla l. sibyllor l. om skrift(er) innehållande sådana spådomar osv. The Tolff Sibyllers Spådommar. Andreæ (1620; i boktitel). Weste (1807: Sibyllas). ”Sibyllans spådom”, en från tyskan översatt folkbok, hörde till den mest omtyckta läsningen och omtrycktes ännu i början av 1800-talet. 2SvUppslB 25: 1021 (1953).
c) i utvidgad l. bildl. anv.; förr särsk. om gammal ful kvinna l. ”häxa” l. om gammal kvinna som förfasar sig över tidens ondska o. d. Weste FörslSAOB (c. 1815). Dalin (1871). En dag skall det varda sommar, har visorna spått. / — Men visorna äro klena sibyllor. Ferlin Goggl. 37 (1938).
Ssgr: SIBYLLE-PROFETIA. Rydberg Myt. 2: 515 (1881, 1889). —
-SPÅDOM~02 l. ~20. SAOL (1950).
Avledn.: SIBYLLEAKTIG, adj. som liknar en sibylla(s). Wilhelm BerByn 297 (1929). —
SIBYLLISK, adj. (numera bl. mera tillf.) = sibyllinsk. Isogæus Segersk. 1058 (c. 1700). Discours om Sibylliska Prophetierna. JGothenius (1774) i 1Saml. 7—9: 29. särsk.
a) (numera föga br.) i uttr. de sibylliska böckerna, de sibyllinska böckerna. Sylvius Mornay 623 (1674). Bliberg Acerra 301 (1737).
b) = sibyllinsk b. ”Jag vet .. (att jag kommer att bli hatad för mina åsikter)!” sade Hertha med .. sibylliskt lugn. Bremer Hertha 21 (1856). Hon började deklamera, gick af och an .. eller blef stående med sibylliskt lyft pekfinger och mystiskt stirrande blick. AGeete (c. 1910) hos Dahlgren Lyr. 28. Om Stefan Georges dikt ibland tyckes förlora sig i ett sibylliskt dunkel så (osv.). NArgus 1929, s. 161.
Spoiler title
Spoiler content