SKONTRERA skontre4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr t. skontrieren; av it. scontrare, bildat (med s-prefix) till contra, contro, av lat. contra (se KONTRA) contro- (se KONTROVERS). — Jfr SKONTRO]
handel. om parter i affärsförbindelse med varandra: likvidera fordringar sinsemellan gm att antingen göra en avräkning av vad man på grund av en annan affär o. d. har att fordra av borgenären l. gm anvisning på en tredje person (”clearing”) l. gm att erlägga skillnaden i fordringarna kontant; jfr RESKONTRERA. ConvLex. 7: 1201 (1837). Åstrand 2: 261 (1855). BonnierLex. (1966).
Ssg: SKONTRERINGS-DAG. [jfr t. skontrotag] handel. dag (ofta om var o. en av vissa bestämda veckodagar) då affärsmän sammanträda för skontrering. Smedman Kont. 7: 77 (1874). TySvOrdb. 2182 (1932).
