[sv. dial. skrubbog, skrubbot, skrobbug; jfr dan. o. nor. skrubbet, dan. o. nor. dial. skrubben, t. dial. schroppet, om väg: knagglig; jfr äv. sv. dial. skrubblog; till stammen i SKRUBBA, v.]
(numera i sht i vissa trakter) skrovlig, ojämn; äv. bildl. JPGothus MvdGrünau B 4 a(1635; om människas hud). Alt (i vildmarken) waar aff hellar, klackar, klyftor och skrubboga steengryt / Sampt aff rasloga qwistar och stöök förtreetligt och oiempt. Hiärne (SvNatL) 191(1665). Dalin Arg. 2: 331(1734, 1754; bildl.). Skrubbskäddan .. (igenkännes) lätt på sina skrubbiga eller taggiga fjäll. Kolthoff DjurL 627(1901).
