SKRUPULOSITET skrup1ulos1ite4t l. skrɯ1p-, l. -ωs1- l. -ω1s- l. -å1s- r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(förr äv. scr-)
Etymologi
[jfr t. skrupulosität, eng. scrupulosity, fr. scrupulosité, lat. scrupulositas (gen. -tātis); till SKRUPULÖS]
(numera bl. mera tillf.) om egenskapen l. förhållandet att vara skrupulös, utomordentlig noggrannhet l. samvetsgrannhet l. samvetsömhet. AnderssonBrevväxl. 2: 354(1852). Wigert PsykSj. 1: 132(1924).
