SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1976  
SLAGFÖTTES sla3g~föt2es l. SLAGFÖTTERS ~föt2ers l. SLAFÖTTES sla3~föt3es, adv.
Ordformer
(sla- 1787 osv. slag- 1729 osv. slagg- c. 1740. -fötters 1925 osv. -föttes 1729 osv.)
Etymologi
[sv. dial. sla(g)föt(t)es; ombildning av SKAFFÖTTES, möjl. gm anslutning till SLAG, sbst.1; jfr slavfötters (se SKAFFÖTTES)]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) skafföttes. VRP 9/10 1729. Får man inte rå om en hel soffa (i järnvägskupén), så nöjer man sig med en halv, och då inträffar inte sällan, att förbrödringen mellan två vilt främmande personer blir så stor, att man ligger slagfötters eller med benen i maggropen på varann. SvD(A) 1925, nr 102, s. 8. — särsk. i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv.; jfr SKAFFÖTTES slutet. (Kanon)-Commendeurerne .. lägga gevären slaggföttes på Ridare under Kobryggan. ExFlott. § 35 (c. 1740). GenExercSjös 1787, s. A 1 b.
Spoiler title
Spoiler content