SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1979  
SMACKRA smak3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[avledn. av SMACKA, v.1]
(mera tillf.) smacka (se SMACKA, v.1); särsk. motsv. SMACKA, v.1 c, om ekorre. Ett par gråpälsade ekorrar smackra och kila upp och ned i en närstående gran. Sparre Skärg. 79 (1917).
Spoiler title
Spoiler content