SNAPSTING snap3s~tiŋ2 l. med mer l. mindre genuint danskt uttal, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[av (ä.) dan. o. dan. dial. (Jyll.) snapsting; förleden möjl. av snabes- i SNABESHØJ, SNABESBANKER, namn på i närheten av staden Viborg på Jyll. belägna orter, till vilka det speciellt kända viborgska landstinget anses ha haft anknytning; senare leden är TING, folkmöte; bet. 2 utgör utvidgad o. skämts. anv. i anslutning till SNAPS]
1) (i fråga om ä. förh. i Danmark) om jylländskt (särsk. i Viborg avhållet) landsting (i förbindelse med vilket äv. dryckeslag l. marknad hölls). Wij hafwe fordom dags rest med hwarannan til Kieler Umbslag och på Wiborger Snapstinget. Lagerström Holberg Jean 75 (1744).
2) (i fråga om nutida förh. i Danmark) i sg. best., om restaurangen i det danska riksdagshuset. Efter det samtalet (mellan statsministern och hans hustru) ajournerade sig folketinget till måndag medan ledamöterna bekräftade veckans politiska ränkspel med en bägare i snapstinget. DN(A) 1965, nr 85, s. 15.
