STRUDEL strω4del l. strω3del2, äv. med mer l. mindre genuint tyskt uttal., r.; best. -n; pl. -dlar.
Etymologi
[liksom d. strudel av t. strudel, strömvirvel, spiralformigt bakverk, av mht. strudel, strömvirvel; till nollstadiet av fht. stredan, brusa, till den rot som föreligger i gr. ῥόϑος, vågbrus]
kok. om bakverk bestående av rullar l. snäckor l. dyl. formade av smördegsliknande deg, lövtunt utkavlad o. fylld med olika frukter l. dyl. Salomonson Wechsberg Wienerkök. 178(1969).
