publicerad: 1993
STUVERI stɯ1veri4, n.; best. -(e)t; pl. -er.
Etymologi
i sht konkret: företag som ombesörjer lastning (inklusive stuvning) o. lossning av gods på fartyg (o. i vissa fall äv. åtar sig tillsyn över o. ansvar för lasten såväl vid dess mottagande som dess stuvning ombord); jfr STUVARE, sbst.2 1, STUVIDOR. På sitt stuveri tog han in stora summor. Knaust Etui 75 (1943). VästerbK 1982, nr 3, s. 11. — jfr SKEPPS-STUVERI.
-ARBETARE~0200. person som (yrkesmässigt) utför stuveriarbete (o. som är anställd vid stuveri), stuvare. Lindley (o. Olsson) SvTransp. 1: 18 (cit. fr. 1884). Användandet af kvinnor som stufveriarbetare (förekommer) .. här i Sverige så godt som uteslutande .. efter den norrländska kusten. GbgAB 1905, nr 188, s. 2. SohlmanSjölex. 824 (1955).
-ARBETE~020. arbete (se d. o. 5 (b), 6) som består i att stuva (o. lossa) gods på fartyg. Erixon SthmHamnarb. 22 (cit. fr. 1897). —
-ARBETERSKA~0200. (numera föga br.) kvinnlig stuveriarbetare. PT 1909, nr 23 A, s. 2. Holmström BarnMödrManf. 85 (1928). —
-FÖRMAN~02 l. ~20. förman vid stuveriarbete l. förman vid stuveriföretag. Lindley (o. Olsson) SvTransp. 1: 21 (1943). —
-INSPEKTOR. (numera bl. tillf.) (av stuveriföretag l. rederi l. dyl. anställd) person som har överinseende l. tillsyn över stuveriarbetet vid stuvningen av ett fartyg, arbetschef. UNT 23/9 1941, s. 6. —
-RÖRELSE. jfr rörelse 7 (b). Motion i 2kam. 1946, nr 82, s. 5. Olaus Olssons grossistfirma drev stuverirörelse med sina egna laster. Erixon SthmHamnarb. 28 (1949). —
-TAXA. (mellan olika hamnar varierande) taxa för olika lastnings- o. lossningssätt; jfr stuvar-taxa. Sakreg1NJA 1934—1943 416 (1947).
Spoiler title
Spoiler content