SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1993  
STYROL styrå4l, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[jfr t., eng. styrol, fr. styrole; till STYRAX]
(numera mindre br.) kem. o. tekn. styren. Edvard Simon har undersökt styrax liqvida. Han distillerade 20 skålpund styrax med 14 skålp. kolsyradt natron, och 22 till 25 kannor vatten, och erhöll dervid omkring 11 lod af en flygtig olja, som han kallat styrol. Berzelius ÅrsbVetA 1840, s. 385. Ett syntetiskt gummi synes under de allra sista åren ha framställts, det s. k. bunagummit, som framställes av det omättade kolvätet butadien och styrol. SvFolket 12: 256 (1940). SvOrdb. (1986; angivet ss. föråldrat). — jfr POLYSTYROL (Polystyrol är en termoplast, som tillverkas genom polymerisation av styrol. 2SvUppslB 16: 728 (1950)).
Ssgr (†): STYROL-BROMUR. styrendibromid. Berzelius ÅrsbVetA 1846, s. 486.
-KLORUR. styrendiklorid. Berzelius ÅrsbVetA 1846, s. 486.
Spoiler title
Spoiler content