publicerad: 1998
SUTASCH, äv. SOUTACHE suta4ʃ l. med mer l. mindre genuint fr. uttal, r.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(soutach 1941 (: soutach-broderi). soutache 1845 (: soutache-border) osv. soutage 1915—1952 (: guldsoutager, pl.). soutasch 1846 (: soutaschborder). sutasch 1918 osv.)
Etymologi
[jfr t. soutache, sutach, eng. soutache, fr. soutache; av ung. sujtas, frans, snodd. — Jfr SUTASCHERA]
(i fackspr.) snörmakeriarbete bestående av en snodd l. av snott snöre av ylle l. silke l. silver- l. guldtrådar, använt till besättning l. garnering på klädesplagg (särsk. uniform l. klänning). Broderiet ser rikare ut om soutachen påsys med små swarta perlor eller stålperlor. Iduna 1865, s. 27. Garnityrremsan .. kan besys med soutage eller annat slags garneringssöm. Sömnadsb. 424 (1915). En liten rund mössa av svart kläde, prydd med öglor och rosetter av sutascher samt försedd med två nedhängande silkestofsar. Gripenberg Powell SällsHemv. 61 (1930). Östergren (1951).
Ssgr (i fackspr.): SUTASCH-BAND. sutasch. De nya tygerna hafva vågformigt gående arabesker; klädningarna och kapporna äro fullsydda med vågformigt löpande soutache-band och snören. SthmModeJ 1851, s. 4. —
-GANS. sutasch. En bred frans eller vacker spets .. pryder kanten af dessa skjört-koftor; öfver densamma äro anbragte spetser eller fransgarneringar .. eller arabesker af soutache-ganser i orientalisk smak. NJournD 1855, s. 60.
Spoiler title
Spoiler content