SYMPIESOMETER, r.; best. -n.
Etymologi
[liksom eng. sympiesometer (-z-), fr. sympiézomètre bildat till gr. συμπίεσις, sammanpressning, till συμπιέζειν, pressa samman, ssg av σύν, samman (se SYN-), o. πιέζω, pressar (av omstritt ursprung), samt METER, efter ssgr ss. BARO-, ELEKTRO-, FOTO-METER o. d.]
(†) om ett slags barometer bestående av ett vätskefyllt glasrör med ballongliknande, delvis luftfylld övre del, vätskebarometer. Ekbohrn NautOrdb. (1840). Babinet har beskrifvit en sympiezometer, hvilken tjenar till att noga uppmäta de förändringar i barometerståndet, som förorsakas af starka vindstötar. Edlund ÅrsbVetA 1849, s. 175. Ekbohrn (1904).
