publicerad: 2000
SYSSLOLÖS sys3lω~lø2s, förr äv. SYSSELLÖS l. SYSSLELÖS, adj.; adv. -T.
Ordformer
(sysel- 1794 (: sysellöshet, avledn.). sysle- 1681—1807. syslo- 1708—1877. syssel- (-sz-) 1746 (: syssellöshet, avledn.)—1860. syssle- 1687—1807. sysslo- (-sz-) 1761 (: sysslolöshet, avledn.) osv.)
Etymologi
[jfr d. sysselløs, nor. bm. sysselløs, sysleløs, fvn. sýslulauss; ssg av SYSSLA, sbst.1, o. LÖS. — Jfr SYSSELLÖSA]
1) om person: som ingenting gör, arbetslös o. d. samt i vissa därifrån utgående anv. Verelius 251 (1681). — särsk.
a) som är utan sysselsättning; overksam; som inte har ngt att göra l. ta sig för; som inte har ngt för händer; äv.: som inte är upptagen av sysslor l. arbete, ledig; äv. (jfr b): som mer l. mindre vanemässigt inte uträttar någonting l. som slår dank; som är en lätting l. dagdrivare; äv. i substantivisk anv. Gå l. sitta l. stå sysslolös, gå osv. utan att ha ngt för händer. Hon kan inte vara sysslolös. Man bör .. ingalunda tro, at .. (Jesus) sitter syssellös der uppe (i himlen). Borg Luther 1: 557 (1753). Sysslolös jungfru har mångahanda tankar. Landgren Ordspr. 161 (1889). En butiksruta, innanför vilken syntes tre sysslolösa expediter ansträngt upptagna med att låta tiden gå till stängningsdags. Carlsson MinB 4 (1912). Besättningen hängde sysslolös över relingen, rökande ur små korta snuggor. Malmberg Åke 179 (1924). De fyra dagar vi stannade i Tunis voro härliga. Vi voro icke en enda timme sysslolösa. Lagergren Minn. 7: 122 (1928). Vad fru von L. beträffade, så hörde hon till de rika, sysslolösa damer, som tillbringade sitt liv med att springa från den ene läkaren till den andre. Heerberger Dag 90 (1939). (Min mor) behövde förstås inte sitta sysslolös, som hade så mycket strumpor och byxbakar att stoppa och lappa. Järnvägsminn. 46 (1952). Strömholm Fält. 166 (1977). — särsk.
α) om händer; särsk.: overksamma. Vapen i syssellösa händer kunde lätt missbrukas. Strinnholm Hist. 1: 26 (1834). Den gamle mästerlotsen satt med sin gumma på akterbettet (i ekan). Hans jättehänder hängde sysslolösa över knäna. Koch AntHav. 15 (1909, 1918).
β) i överförd anv.
α') om tidsperiod (dag l. stund l. kväll o. d.): varunder man är sysslolös. Att .. beswära Rectorem och Decanum, som .. icke rätt månge ledige och sysslelööse stunder hafwa. Annerstedt UUH Bih. 2: 314 (i handl. fr. 1687). Marie bebådelsedag .. en sysslolös förmiddag. Topelius Dagb. 1: 58 (1833). Sysslolösa kvällar. DN(A) 9 ⁄ 9 1963, s. 25.
β') (numera mindre br.) om verksamhet l. egenskap l. tillvaro o. d.: som präglas av l. innebär sysslolöshet; som hänför sig till l. kännetecknar sysslolös person(s). Det fransöska oisiveté .. betyder .. smak för en stilla, sysslelös, eller obekymmersam lefnad. Rudenschöld Crit. 8 (1755). Den syssellösa nyfikenheten. Unge Dal. 281 (1831). Motionstagande gäster .. igenkännas genast på den sysslolösa gången och blicken. Friluftsbild. 91 (1893).
b) (numera mindre br.) som är utan arbete l. syssla; arbetslös; förr äv. liktydigt med: som är lösdrivare l. -driverska, som är kringstrykande l. vagabonderande (jfr a); äv. i substantivisk anv. Lättingar och syslo-lösa Wandrings-män uppå Krogar och Caffe-Hus. Block Progn. 2 (1708). Halflärde och syslolöse Präster, för Kyrkan och Staten lika onyttige. Wallquist EcclSaml. 5—8: 3 (1784). Med syszlolös qwinna förstås förmodeligen .. detsamma som om lösdrifware af mankönet .. är bestämdt (osv.). Danckwardt SmndrFörf. 176 (1823). Der finnes ofta mera tillgång på folk än på arbete, och det blir således en verklig välgerning, när utväg för den sysslolöse öppnas att få arbeta och derigenom göra sig en förtjenst. Læstadius 1Journ. 338 (1831). Sysslolöse N. N. .. (dvs.) lösdrivaren N. N. Bergroth FinlSv. 195 (1917). Ofrånkomligt är det .. slöseri med landets tillgångar, då kapital ligger oanvänt och arbetskraften går sysslolös. Wigforss Minn. 2: 293 (1929). (Vid vinskörden) finns inte en enda sysslolös (i vindistrikten). Ymer 1952, s. 201. — särsk. (†) om levnad: utan (offentlig) syssla. (Sv.) Syszlolöst lif .. (lat.) vita otiosa. Cavallin 688 (1876).
c) [bildl. l. överförd anv. av a, b] med sakligt huvudord: som icke utövar verkan, overksam; som saknar funktion l. syfte l. uppgift; numera bl. med bevarad bildl. anv. av a. PhysSH 127 (1776; om kalk). De väldiga tornen (på slottet) stodo där sysslolösa. SDS 19 ⁄ 3 1905, s. 4. Cassel TeorSocEkon. 543 (1934; om produktionsmedel).
2) (†) om befattning l. förmån l. dyl.: som ger inkomster l. avkastning utan krav på (nämnvärd) arbetsinsats. En och annan indrägtig och syslolös altarlägenhet. Brunius Metr. 243 (1836).
Avledn.: SYSSLOLÖSHET, förr äv. SYSSELLÖSHET l. SYSSLELÖSHET, r. l. f. [jfr d. sysselløshed, nor. bm. sysselløshet; jfr äv. fvn. o. nyisl.s´yluleysi] i fråga om person l. sak, om förhållandet l. tillståndet att vara sysslolös resp. om overksamhet.
a) i fråga om person, till 1 a: förhållandet l. tillståndet att vara sysslolös; overksamhet; i sht förr äv. till 1 b: förhållandet l. tillståndet att vara arbetslös l. utan anställning l. stadigvarande syssla, arbetslöshet; förr äv. liktydigt med: lösdriveri. Mit arbete, som tilfälle och syssellöshet kunnat framföda. Tessin PVetA 1746, s. 4. At Arrestanterne .. sysselsättas med nyttige arbeten .. för at hindra dem från syssellöshet. LBÄ 11—13: 123 (1798). Sysslolöshet .. (dvs.) Ledighet från göromål. Weste FörslSAOB (c. 1817). Qwinspersoner som .. för syszlolöshet .. angifwas. Danckwardt SmndrFörf. 176 (1823). Mänskor finnas som sträva till drönarens sysslolöshet. Strindberg Folkstat. 85 (1910). Den tvungna sysslolösheten, en av krigsfångenskapens största förbannelser. Brändström Krigsf. 64 (1921). Nog tyckte jag att det var mycken värdefull tid som förslösades i sysslolöshet. Jarring Mem. 36 (1981). särsk. i ordspr. l. ordspråksliknande uttr. Det är en .. erkänd .. sanning, att sysslolösheten är modren till alla laster. Oscar I Straff 66 (1840). Sysslolöshet är fans huvudkudde (inbjuder till onda tankar). Holm Ordspr. 321 (1964).
b) i fråga om ngt sakligt, till 1 c o. med motsvarande bruklighet. En tillbakagång i konsumenternas efterfrågan medför för den första gruppen av produktionsmedel (dvs. de som arbetar direkt för konsumenterna) en motsvarande tillbakagång i utnyttjandet, men för den andra gruppen (dvs. de som brukas för att framställa nya produktionsmedel) kanske en fullständig sysslolöshet. Cassel TeorSocEkon. 545 (1934).
Spoiler title
Spoiler content