TINGELTANGEL tiŋ1eltaŋ4el l. 30~20, n. (Lundell(1893) osv.), äv. (numera bl. mera tillf.) r. (Klint(1906), Östergren(1958)); best. -let (Lundell(1893) osv.), ss. r. -eln (Klint(1906), Radiolyssn. 1927, nr 15, s. 7) l. -len (Östergren(1958)); pl. (ss. n. i bet. 1) -s.
[jfr d. tingel-tangel, eng. tingle-tangle; av t. tingeltangel, onomatopoetisk reduplikationsbildning (med avljud)]
1) (ngt nedsättande) om enklare nöjestillställning i vilken underhållning bjuds i form av sång, musik, sketcher o. d., varieté; äv. dels i allmännare anv., om insmickrande l. publikfriande enkel underhållning l. förlustelseanordning, dels om enkel l. bullrig l. skränig musik framförd vid sådan nöjestillställning l. på nöjesfält l. tivoli o. d. Beckman Främl. 62(1885). Musiken är .. en fruktansvärd .. njutning att åhöra för den, som äfven af operettmusik begär annat än rena slagdängor och tingel-tangel. PT 1900, nr 195, s. 3. Tingel-tangels i norra ändan af gatan erhålla sin publik. Henriksson Tyskl. 256(1901). Skjutbanan, karusellen / och allt det andra glada tingeltanglet. Jändel HedHav. 17(1925). Från operetten är det endast ett steg till revy och kabaret och tingeltangel. SvD(A) 21 ⁄ 2 1932, s. 4. På Jamaica .. är marknaden en gång i veckan en folkfest och ett tingel-tangel utan all like. Olrog Rosenbl. 4: 22(1947). En (TV)kanal för billig underhållning, eller ”tingeltangel” som .. (några kritiker) uttrycker det. Expressen 5 ⁄ 1 1992, s. 9.
2) koll., om (små) färggranna l. glittrande l. pråliga (prydnads)föremål av ringa värde, krimskrams; särsk. om sådana föremål med förmåga att frambringa rasslande l. klingande l. klirrande ljud; jfr DINGELDANGEL. Forsslund Storg. 142(1900). Marta gav bekymmerslöst draperiet än en stöt, så att tingeltanglet rasslade. Lo-Johansson Kungsg. 265(1935).
SAOB
