[jfr d. omflottig (ä. d. äv. omflattig, omflædig, omflødig m. fl. former); av mlt. unvlādich, unvlēdich l. mht unvlætic, t. unflätig, avledn. av mlt. unvlāt (se UNFLÅT)]
(†) orenlig l. smutsig l. oren; motbjudande; om person l. leverne o. d. äv.: oanständig l. osedlig. När en wäldigh Herre eller Frw, wille vthföra gösel eller andre stinckande och vnflödige arbete göra .. thet stodhe them ganska illa. EErici Glaserus B 8 a(1610). The som et vnflädigt och slemt leffuerne föra, äre icke wärde Ädle at kallas. Ulfsparre RegB C 1 b(1620). Grubb 842(1665).
Avledn. (†): UNFLÄDIGHET, f. [jfr mlt. unvlēdicheit, t. unflätigkeit] (†) särsk. konkret: avfall, avskräde (jfr orenlighet 2 a); äv.: oanständighet. Måns swarade, att en quinna kastade vt aff Andersses hws en hoop wathn och vndfledigheet. 2SthmTb. 8: 324(1591). Linc. Ccc 4 a(1640).
SAOB
