publicerad: 2011
UNIVERSAL un1iværsa4l, äv. UNIVERSALE un1iværsa3le2, n. (PErici Musæus 4: 16 a bis (1582) osv.) ((†) m. l. f. (HFinlÖ 311 (1713))); best. -et; pl. -er (LMil. 4: 1302 (1702) osv.) l. -ier (RP 17: 300 (1657) osv.) äv. (i bet. 2 med lat. böjning) -ia (Ekbohrn 1904 osv.).
Ordformer
(universal (w-, -ahl) 1657 osv. universale (v-) 1582 osv. universall 1703. universel- i ssg 1720 (: universel wärket))
Etymologi
[av lat. universale, n. sg. av universalis, allmän (se UNIVERSELL); i bet. 2 trol. av t. universalien, pl., liksom eng. universal, fr. universel av mlat. universalia, substantiverat n. pl. av (m)lat. universalis]
1) (numera bl. om ä. l. utländska förh.) allmänt gällande förordning l. kungörelse o. d. (utfärdad av regering l. myndighet), edikt; särsk. om av överrätt utfärdad skrivelse (se d. o. 3 a) riktad mot samtliga underlydande ämbetsmän l. myndigheter o. d.; äv. konkret; ngn gg äv. allmännare: (av person med makt) utfärdat (skriftligt) påbud l. utfärdad föreskrift o. d. PErici Musæus 4: 16 a bis (1582). Skulle man .. låta gåå några universalier till den danske allmogen, att dhe medh goda accomodera sigh. RP 17: 300 (1657). Pålakkar som lefwerera proviant eller penningar, och hafwa Gref Stenbocks universalier, slippa fritt in och uht. KKD 10: 298 (1703). Kl. Giötha Hoffrättz Universal till alla underrätter 26 Martj 1700. VDAkt. 1725, nr 193. Kejserlige Hof-Rätten .. (har) genom Universal .. förständigat samtelige .. Häradshöfdingar, att (osv.). SPF 1844, s. 509. SvD(A) 1918, nr 33, s. 7.
2) om föremål l. fenomen som är universellt; i sht i pl.; särsk. dels (o. urspr.) (filos. o. log.) om (term som betecknar) sammanfattningen av de bestämningar l. definitioner som är gemensamma för en grupp l. klass av föremål l. företeelser, allmänbegrepp, dels (språkv.) om för alla mänskliga språk gemensamma drag l. egenskaper. Rydberg o. Tegnér Engelhardt 2: 293 (1835). Alkemisternas efterlängtade universale. JNordström hos Stiernhielm (SVS) II. 1: 196 (1924). Av Aristoteles påverkade filosofer lärde .. att universalia finns i de enskilda tingen, dvs. utgör de enskilda tingens väsen. Marc-Wogau FilDiskuss. 107 (1955). Sjögren TermSpråkv. 14 (1979; i fråga om språk). Det finns mänskliga universalier, som religion, och det är väl ingen som kan hävda att det är något genetiskt. ForsknFramst. 2006, nr 3, s. 36.
Ssgr: A (†): (1) UNIVERSAL-VERK, sbst.1 (sbst.2 se universal-, ssgsförled ssgr). (†) konkret(are), om (resultatet av) verksamheten att arbeta med l. sammanställa o. d. universaler. CivInstr. 336 (1661). Grefwe Carl Gyllenborg, hwilken, utom dhe Engelske o(c)h Ryske affairerne har en grundel(ig) kundskap om universel wärket o(c)h är .. lika såsom uppammad, wid ministeren. 2RA 1: 80 (1720; rättat efter orig.).
B (†): UNIVERSALIA-STRID, se C.
C: (2) UNIVERSALIE-STRID. (universalia- 1958. universalie- 1917 osv.) (i sht i fackspr.) i sg. best., om medeltida filosofisk o. religiös tvist angående universaliers realitet. Universaliestriden mellan realister och nominalister. 2NF 25: 1096 (1917).
Spoiler title
Spoiler content