publicerad: 2011
UPP ssgr (forts.; jfr anm. sp. 392):
(9) UPP-TÄKT. [fsv. uptäkt] (†) upptagning (av pålaga l. skatt o. d.); jfr täkt 2. At rijkzens rådh brukar .. försichtigheet .. opskiutandes optächten af pålagorne till rijkzdagen. AOxenstierna 7: 702 (1632). I och för upptäckten af tionden. VDAkt. 1842, nr 551. —
(10 b) -TÄLJA, v.1 -ning. tälja upp (se tälja, v.1 särsk. förb.) (ngt). (Virket) ähr .. denna wår och sommar vpptalt. Johansson Noraskog 3: 246 (i handl. fr. 1684). —
(8 c) -TÄLJA, v.2 -else. [fsv. uptälia] (†) räkna upp (ngt); äv. allmännare: anföra l. omtala (ngt), förtälja. På monga heller fleere dagar, will icke wara wäl möijeligit alle profitelige och gangnelige stycker vptälia, hwilke .. Konung Götstaff haffwer vpsat .. vthi Swerigis Rijke. Svart Ähr. 76 (1560). Så uptällier jembwähl Häradzhöfdingen, at han för längst, hafwer .. uthfärdat behörig Stämbning. VDAkt. 1701, nr 24 (1700). Schlyter JurAfh. 1: 112 (1836). —
1) till 8 g: tända (eld l. fackla l. ljus o. d.); jfr tända upp 1. Lotten (föll) på honom, ath han skulle optända rokilse. Luk. 1: 9 (NT 1526).
2) i bildl. anv. av 1; särsk.
a) (†) med avs. på dels krig l. uppror o. d., dels sjukdom l. olycka: sätta igång l. framkalla. (I) wårt fädhernes Rijke plägher ock .. siellan vptändas the heete Pestilentzie Febres. BOlavi A 3 b (1578). (Pesten) Gudz straff är, vthaff ondt wädher, eller vthur inwertes rutin (dvs. rutten) wätzka vptendt. Berchelt PestOrs. A 7 b (1589). I fall K. Carls och Poniatowskis bemödanden att upptända krig mellan Ryszland och Porten (dvs. Osmanska riket) utfallit lyckligare (osv.). SKN 1841, s. 143.
b) uppelda l. liva upp (ngn l. ngns sinne l. en känsla l. stämning o. d.), hetsa l. egga upp (jfr elda upp 1); äv.: framkalla l. väcka (ngt) till liv; ofta i p. pf. i adjektivisk anv.: upplivad l. uppfylld av en häftig l. innerlig känsla o. d.; förr äv. refl. Såå haffuer tw nw for then skul jnsatt sacramentet, ath wij ther medh skole vptenda och forsterkia woro troo. OPetri 2: 41 (1528). Straxt vptände sigh ett nästan allmänt haat til Cardinalen. Brask Pufendorf Hist. 258 (1680). Då denne rene själ, af himmelsk tröst uptänd (osv.). Nordenflycht QT 1745, s. 8. (Jesus) wille åter uptända hos folket den högaktning för Johannes, som tämmeligen hade sloknat. Bælter JesuH 4: 438 (1757). Herr Gabriel föreföll inte att vara nämnvärt upptänd av dessa märkliga avslöjanden. Essén Brilj. 60 (1918).
c) (†) i pass., om kroppsdel o. d.: inflammeras; äv. (o. i sht) ss. vbalsbst. -else o. -ning, konkret(are): inflammation (med symptom som hetta l. rodnad l. svullnad l. smärta). Blå Violers Olia .. swalkar .. all heeta och hefftigh vptendelse. Månsson Åderlåt. 118 (1642). Qwin(n)o-Lemmen, utaff den starka Utspenningen (vid födande), .. swulnar och uptändes. Hoorn Jordg. 1: 169 (1697). Niure-wärck är, när niurorna äro vptända och inflammerade. Roberg Beynon 171 (1727).
Ssg (till -tända 1): upptändnings-ved. tändved. Från mitt vedhuggeri levereras: .. 1:ma Furuved, upptändningsved, à kr. 7 pr kbm. SDS 1894, nr 409, s. 3. —
(8) -TÄNKA, -an (†, Columbus BiblW Q 3 b (1670)), -else (†, Lind (1749)), -ning (†, Linc. Ee 4 b (1640)); -are (†, Wollimhaus Ind. (1652)). [fsv. upthänkia] fundera ut (ngt), gm tänkande komma fram till l. underfund med (ngt); utarbeta, hitta på (jfr tänka upp); förr äv. närmande sig bet.: uppfinna. G1R 12: 261 (1539). The hålla medh hwar annan, och vptenckia argha list. Psalt. 10: 2 (Bib. 1541). (Liksom uppfordringsverket) wardt och en annan Invention af mig uptänkt, som icke heller kom at nyttias. Polhem Invent. 43 (1729). (Handlingarna visar) att det var Axel Oxenstjerna, som både upptänkte och genomdref (krono)godsförsäljningen. Fryxell Ber. 8: 241 (1838).
Avledn.: upptänkbar, adj. upptänklig. Alla upptänkbara medel tycktes .. goda nog. Cygnæus 2: 175 (1858).
upptänklig, förr äv.
upptänkelig, adj. som kan tänkas l. är tänkbar; särsk. i sådana uttr. som på alla upptänkliga sätt, på alla möjliga sätt; jfr upptänkbar. Frucktar iagh sedan iagh haar nu brukat alt som wptänkeliget wara kan att iagh icke äntligen heelt (Cont)rakt bliffuer. Ekeblad BrClEkeblad 88 (1652). Man roade sig på alla uptänkeliga sätt. Lagerbring 1Hist. 1: 494 (1769). jfr o-upptänklig. —
(11 a) -TÄRA. [fsv. uptära] (†)
1) (†) äta upp l. gm förtäring göra slut på (ngt); jfr tära upp 1. Brödhet är allaredho vptärdt vthu wår maatsäck. 1Sam. 9: 7 (Bib. 1541). Fogel lärer ej den tiden blifwit utförd, utan här hema uptärd. NorrlS 1–6: 53 (c. 1770).
2) (†) (fullständigt) bryta ned l. förstöra (ngt); jfr tära upp 2. Th(e)n so(m) såår orett ha(n) .. skal genom sijns rijsz plågho vptärd warda. SalOrdspr. 22: 8 (öv. 1536). I långt flera (fall) har frälsningen icke kommit, utan fången blifvit sittande i sina jern, hvilka upptärt all den lemning af kraft, som egoismen och vällusten skonat. 2SAH 10: 253 (1822). —
(12) -TÖA. töa l. tina upp (ngt); äv. intr.: tina upp, smälta; jfr -tida, -tina. Nw fölier om watnsmeteoris, som af wåthe dimber igenom köldens sammanstirdnande födhas, och åter igen smelta och uptöghas till watn. Forsius Phys. 128 (1611). Denna smältning .. (kan) förändra (is)figurens skapnad, om man ömsom litet uptöar dess rand och åter låter henne frysa. VetAH 1761, s. 12. Östergren (1965; intr.). —
(10) -TÖMMA. (†) förse (häst) med tömmar (jfr tömma upp); anträffat bl. i p. pf.; särsk. i uttr. väl upptömmad (äv. sammanskrivet), väldresserad l. väl l. fullt rustad. Effter våre häster .. ähre uthann tvill väl uptömmede och beredne, så (osv.). G1R 28: 153 (1558). Konungen .. (meddelade) at de skulle komma till bröllopet, med .. väl upptömmade hästar. Afzelius Sag. 7: 275 (1853). Så snart hästen är vederbörligen upptömmad och ryttaren sitter i sadeln (osv.). Cavallin o. Lysander 2: 101 (1861).
Spoiler title
Spoiler content