SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2013  
UTTRYCKLIG ɯ3t~tryk2lig, förr äv. UTTRYCKELIG, adj. -are. adv. = (†, Svart Gensw. K 2 a (1558; i rim), Bedlegr. 33 (1647)), -A (†, RA I. 1: 492 (1546), Serenius (1741)), -AN (†, KOF 1: 207 (1575)), -EN (G1R 14: 360 (1542) osv.), -T (Brenner Pijn. 62 (1727) osv.).
Ordformer
(förr äv. uu-, v-, w-, -th-; -trick- 1617. -tryck- 1586 osv. -trycke- (-ch-) 1542–1855. -tryckie- c. 1595–1607. -tryke- 1626. -ligit, n. sg. 1638–1739. -ligt, n. sg. o. adv. 1727 osv.)
Etymologi
[fsv. uttrykkelika, adv.; jfr ä. d. udtryckelig (d. udtrykkelig), t. ausdrücklich; avledn. av UT-TRYCKA]
motsv. UT-TRYCKA 3.
1) som uttrycks l. kommer till uttryck (i tal l. skrift); äv. pregnant: klar l. tydlig l. bestämd o. d.; särsk. dels om yttrande l. utsaga l. framställning o. d., dels om samtycke l. bifall o. d. Ministern vill se ett uttryckligt förbud mot nedskräpning. Thesse meninger synes oss doch icke att man almenneligen skal för then menige man vttryckeligen föregifwe. G1R 14: 360 (1542). Dock medh dee förordh och dedt uthtryckelige förbeholl, att han intet låter skicka någon koppar till Pohlen. PR 6: 366 (1636). Skiftar man, eller säljer jord, hus eller tomt, och wil ej i hemul stånda; förbehålle sig thet uttryckeliga i bref sitt, thermed han samma jord, hus eller tomt sig afhänder. JB 11: 6 (Lag 1734). Vår regeringsform innehåller uttryckligen, att studier skola befrämjas. Chydenius 40 (1765). Denna arfsrätt har slutligen genom uttrycklig lag .. blifvit faststäld. Schlyter JurAfh. 2: 191 (1879). Om mina kompisar lånade grejorna med mitt uttryckliga tillstånd så är det ju inte ens frågan om egenmäktigt förfarande. Guillou TjuvMarkn. 354 (2004).
2) (†) ss. adv.: först o. främst, i synnerhet. Vthi hwilken (skrivelse) wij lote E. K. M. samptligen och vthtryckeligen wår mening förnimma (osv.). Chesnecopherus Skäl Lll 3 b (i handl. fr. 1599). Vi kunna dock trösta oss dermed, att denna vår nations dåliga smak för en tid delades äfven af andra folk, ehuru den hos dem, uttryckligen tyskarne, hade en snar öfvergång. BEMalmström 4: 157 (c. 1860).
Avledn. (till 1): UTTRYCKLIGHET, r. l. f. (numera bl. tillf.) förhållandet l. egenskapen att vara uttrycklig. Serenius S 1 c (1734). Det grammaticaliska begreppets uttrycklighet. SvLittFT 1838, sp. 503.
Spoiler title
Spoiler content