publicerad: 2019
VÄTSKA vät3ska2, v. -ade; l. VÄTSKAS vät3skas2, v. dep. -ades (Forsius Phys. 329 (1611) osv.) ((†) pr. sg. dep. -es Isogæus Segersk. 1102 (c. 1700)). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind 1: 973 (1749)), -NING.
Ordformer
(vetsk- (w-, -tzs-) 1628–1664. väsk- (w-) 1662–1809. vätsk- (w-, -tzs-) 1588 osv. wedsk- 1635. -a 1588 osv. -as 1611 osv.)
Etymologi
[jfr fd. wætske, weske (dan., nor. bm. væske), nor. nn. væska, nyisl. væska; till VÄTSKA, sbst. — Jfr VÄTSKIG]
1) (numera bl. tillf.) göra (ngt) vått l. fuktigt, väta; förr särsk. (i sht om vattendrag o. d.): förse med vatten, bevattna; förr äv. abs. (se slutet); äv. mer l. mindre bildl. At then Engden haffuer fruchtsam .. warit aff Blomster, hwilken war wätskat aff Himmelens dagg. Lælius Bünting Res. 1: 84 (1588). Såsom Regnet warder tilredt i skyerna, icke at thet skal ther förswinna, Vtan vtströdhies til at wetska iordena. Paulinus Gothus MonPac. 561 (1628). Plato förmäler .. at en som haffwer Kärleken är wätskat medh en Gudomeligh Safft. Schroderus Albert. 1: 109 (1638). Siu äre the förnämbste Floder till tahlet, som detta Landet wätska och upfriska. Amer. 1675, s. 32. The måste hwar morgon och Affton twetta ögonen medh ett Linkläde wätskat medh några Droppar vthaff thetta här Watnet. HdlCollMed. 10/7 1683. Jag håller för, / Strupen bör / .. Läskas, vätskas, tils man dör. Bellman (BellmS) 2: 39 (c. 1763, 1791). Sedan väskar man ris-grynen, tilslående småningom 14 stop vatten. Bäck PVetA 1764, s. 12. — särsk. (†) i abs. anv.: tillföra vätska. Om Sommaren skal man grant achta sitt Kosthåll, at man brukar sådana Math som köler och wätskar. IErici Colerus 1: 179 (c. 1645). Denna hetta vätskar icke. VetAH 1765, s. 70.
2) om ngt sakligt: bli våt l. fuktig; äv.: avge l. utsöndra vätska; i sht i fråga om sår o. d.
a) refl.; ngn gg äv. intr. Salé 114 (1664). Hafs-Salt .. vätskar sig snart i råväder. Wallerius Min. 169 (1747). Wätska sig såren, så påstrykes 2 gånger dagligen zinksalva eller förbindas de med en lösning af kopparvitriol. Lundberg HusdjSj. 480 (1868). Eksem är ett inflammationstillstånd i huden med rodnad, små blåsor, svullnad och fjällning, som nästan alltid följs av klåda. När blåsorna brister vätskar eksemet. VLäkarb. 300 (1982). Lingon som varit frysta vätskar sig mer än färska. ICAKurir. 1983, nr 42, s. 5. Lägg (squash)strimlorna i ett durkslag och blanda med salt. Låt dem stå och vätska sig medan du gör i ordning resten av ingredienserna. Davidsson Hälsokokb. 185 (2009).
b) ss. dep.; förr särsk. i det bildl. uttr. munnen vätskas ngn åt ngt, ngt väcker ngns lystnad. Smakens Känslolem och Redskap är Tungan, huilken .. borde huarken wara förmykit wåth, ickehäller så torr att hon icke kunde wätzskas. Forsius Phys. 329 (1611). Hwad som i synnerheet Påwen widhkommer, så torde til äfwentyrs Munnen wätskas honom åth Konungarijket Neapel. Brask Pufendorf Hist. 85 (1680). När tort kött och fläsk i wisthuset börjar at wätskas och dryppa, .. då kan man säkert förmoda regn andra dagen. Boije Landth. 374 (1756). Dock som jag märker grant at nu mitt bifall äskas, / Jag det, fast nödigt, gjer, fast mina ögon wäskas. Livin Kyrk. 64 (1781). Dessutom vätskades såret vid ingreppet och det mesta pekade på att det uppstått en kraftig infektion. KvällsP 14/9 2013, s. 8.
c) i p. pr. motsv. a, b; särsk. om eksem l. utslag l. sår. Om .. (beskärningen) giöres om Wåhren, så är dett stället omkring dett pålagda ympwaxet fucktigt och wätskande långt in på sommaren. BtVLand 4: 83 (1759). En mot vätskande eksem .. ofta använd salva. NF 20: 464 (1897). En vätskande och oregelbunden sårbildning. Odenius 2Celsus 358 (1906). Utslagen kunna sedan utbildas mera och bliva härvid ofta vätskande. Almkvist Könssj. 97 (1924).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content