VALMAD val3mad2, adj.; n. valmat.
Etymologi
[sannol. bildat till förleden i VALMTAK]
om yttertak på byggnad: som har fall (se d. o. V 4) på både lång- och kortsidorna. SvKyrk. Uppl. 4: 423 (1920). I centrum (av Jönköping) råda alltjämt de gamla tvåvåningsträhusen med valmade eller brutna tak. SvD 1929, nr 324, s. 3. Typiska efterkarolinska byggnader, med valmade tak och låga, breda fönster. Fatab. 1960, s. 8. Den valmade takdelen minskar angrepp för regn och vind, vindlasten på takkonstruktionen minskas effektivt. ÖgCorr. 9/6 2011, s. 11.
SAOB
