SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2017  
VEGETABILISK veg1etabi4lisk, adj.; adv. -T.
Ordformer
(vegetabilisk 1675 osv. vegetabliske, sg. best. 1706. vigetabilisk 1675)
Etymologi
[jfr d. vegetabilsk, t. vegetabilisch; av lat. vegetabilis, växande, livlig, upplivande, till vegetare (se VEGETERA)]
som har avseende på l. samband med l. utgörs av växter; ofta motsatt: animalisk; särsk. om föda l. födoämne; jfr VEGETABIL. Kempe Graanen 5 (1675). Vegetabilisk Föda tjenar under Sjukdomens inflammatoriska Tillstånd. LittT 1795, s. 213. Så indelar man vanligtvis gödseln i animalisk, vegetabilisk och mineralisk. Arrhenius Jordbr. 1: 101 (1862). Fröhvitan, hvilken .. hos .. några palmer .. (är) så stenhård och hvit, att den i handeln betecknas såsom ”vegetabiliskt .. elfenben”. Fries Växtr. 6 (1884). Prästerna (i det forna Egypten) voro .. förbjudna att förtära vissa vegetabiliska födoämnen, såsom bönor och lök. Fåhræus LäkH 1: 88 (1944).
Spoiler title
Spoiler content