VENEZUELAN ven1esɯ1ela4n, äv. VENEZOLAN ven1esola4n l. -sω-, m.//ig.; best. -en; pl. -er; förr äv. VENEZOLANARE, m.//ig.; best. -en; pl. =.
Ordformer
(venezolan 1902 osv. venezolanare 1919–1952. venezuelan 1828 osv.)
Etymologi
[jfr t. venezolaner, eng. venezuelan, span. venezolan; till landsnamnet VENEZUELA. — Jfr VENEZUELANSK]
invånare i l. person från Venezuela; särsk. i sg. best. i icke individuell anv., ss. beteckning för venezuelanerna i allmänhet. På samma gång man hos Venezuelanen märker mera raskhet och arbetsamhet .. tycker (osv.). Gosselman Col. 2: 337 (1828). Den förste venezolanaren, som sökt förvärva svensk fil. dr-grad. SvD(B) 13/3 1952, s. 5.
