publicerad: 2021
Ordformer
(förr äv. v-)
Etymologi
[jfr d., t., eng., fr. watt; till namnet på fysikern o. uppfinnaren J. Watt (1736–1819)]
enhet för mätning l. angivande av (elektrisk) effekt (se d. o. 4); i skrift ofta förkortat W. De amerikanska lamporna fordra .. endast 432 Watts för att hållas vid full utlofvad ljusstyrka. NDA 1887, nr 118 B, s. 2. Watt är lika med produkten af volt och ampère. LD 1907, nr 150, s. 3. En Bosch-dynamo om 225 watt drifves af förbränningsmotorn. 2NF 37: 619 (1925). Jag svär på att det tvärt blev ljusare i lagårn. Det kan det bli ibland på sensommarkvällarna, när man stänger av höfläkten och strömmen plötsligt räcker till fler watt i lamporna. Mazetti GrabbGrav. 97 (2000). Ett elelement på 500 watt. FaluKurir. 21/2 2015, 2: 10. Högsta tillåtna nettoeffekt på elmotorn är 250 W (watt). Metro(Sthm) 25/10 2016, s. 5. — jfr HEKTO-, KILO-, MEGA-, TERA-WATT.
Ssgr (i sht fys. o. el.-tekn.): WATT-FÖRBRUKNING. jfr förbruka c. Att endast af elektricitetsverket godkända lampor med en wattförbrukning af cirka 32 watt få begagnas. GbgAB 11/3 1908, s. 2. —
-LÖS. särsk. (numera mindre br.) i uttr. wattlös ström, reaktiv ström (se re-aktiv 2). TT 1897, M. s. 73. Vi se således, att dessa laddningsströmmar ingalunda äro wattlösa, då motstånd och själfinduktion i hela strömbanan icke kunna försummas. TT 1900, M. s. 8. NF 33: 452 (1922). —
-METER. wattmätare. TT 1893, M. s. 46. En själfregistrerande wattmeter, som för hvarje ögonblick upptecknar den af maskinerna utvecklade energin. Dædalus 1940, s. 98. —
-MÄTARE. instrument för mätning av (elektrisk) effekt; jfr -meter. TT 1894, M. s. 22. Jag tränar med wattmätare på cykeln, så jag ser hur jag ligger till när jag kör mina femminutersintervaller. NerAlleh. 24/2 2017, Sydnärke s. 12. —
-SEKUND. om enhet för mätning av (elektrisk) energi motsvarande en sekunds förbrukning av en watts effekt, joule; ofta förkortat Ws. 2UB 2: 441 (1901). 1 watt-sekund (Ws) = 1 joule. FFS 1922, s. 446. Effekt (tidsoberoende) uttrycks i watt .. Energi (tidsberoende) uttrycks i joule eller wattsekunder. HbgD 8/7 1996, s. 2. —
-TAL. om tal (se tal, sbst.1 3) som anger antal watt. Så höga wattal som de nämnda kunna ej användas, utan att strykjärnet är försett med en pålitlig reglering av dess temperatur. DN(A) 4/7 1936, s. 12. —
-TIMME, äv. -TIMMA. om enhet för mätning av elektrisk energi motsvarande 3600 wattsekunder; jfr timme 4 b. Att ”Berliner Elektricitätswerke” .. fixerat priset på elektrisk ström för industrielt bruk till 20 pfennige pr 1,000 wattimmar. TT 1893, Allm. nr 28, s. 3.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content