(äv. wip-; äv. skrivet ss. två ord l. med bindestreck mellan leden)
Etymologi
[jfr d. wiplash; av eng. whip-lash, ssg av whip, piska, till den rot som äv. föreligger i VIVA, v.1, o. lash, slag, smäll, till lash, v., trol. av ljudhärmande ursprung]
skada som uppkommer l. uppkommit gm att ngns huvud kasta(t)s bakåt med våldsam kraft (vid trafikolycka o. d.), pisksnärtskada. GT 6/1 1965, s. 6. En speciell skada i nacken, så kallad whip lash, har blivit allt vanligare. Den förekommer särskilt då man i bil blivit påkörd bakifrån av en annan bil. VLäkarb. 373(1982).
Ssg: WHIPLASH-SKADA. whiplash. ”Wip lash”-skadorna, eller pisksnärteffekten, efter påkörning bakifrån, orsakar varje dag svåra nack-, hals- och huvudskador. DN 14/10 1993, Motortrafik s. 28.
SAOB
