SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1924  
-FARDER, m.; pl. =.
Etymologi
[av holl. -vaarder (i boots-, oostindieszeevaarder o. d.), person l. skepp som far ngnstädes l. seglar på en ort o. d.; till varen (se FARA, v.2)]
(†) person som fraktar gods på (egen) båt l. skuta; i ssgrna BÅT-, SKUT(E)-FARDER.
Spoiler title
Spoiler content