publicerad: 1937
KONVENTIONELL kon1vänʃωnäl4 l. -ven-, l. konvän1-, äv. -tʃω-, ngn gg -ä4l (kånnvänntschonä´ll Dalin), adj. (nästan bl. i bet. 2 b) -are (Östergren (1930)); adv. -T.
Ordformer
(förr äv. skrivet con-. -el 1791—1906. -ell 1804 osv.)
Etymologi
— jfr INKONVENTIONELL.
1) (i fackspr.) motsv. KONVENTION 2: som grundar sig på l. överensstämmer med en viss överenskommelse, fördragsenlig, avtalsenlig. Mellan Ryssarne och Turkarne råder .. conventionelt Stillestånd. PT 1791, nr 17, s. 1. Förmögenhetsgemenskap .. kan .. vara antingen legal .. eller conventionell, då den blifvit bestämd genom före äktenskapet gjord öfverenskommelse. Schrevelius CivR 3: 67 (1849). PT 1909, nr 243 A, s. 2.
2) motsv. KONVENTION 3: som grundar sig på l. överensstämmer med en allmänt l. inom vissa (tongivande) kretsar rådande, ofta officiell, hävdvunnen uppfattning om vad som i ett visst avseende är lämpligt l. riktigt l. vackert, som överensstämmer med en allmän (”tyst”) överenskommelse l. praxis, allmänt vedertagen, traditionsenlig; stundom övergående i bet.: officiell. Berzelius ÅrsbVetA 1846, s. 227. Den konventionelt antagna nollpunkten. Fock 1Fys. 395 (1854). Vårt språks konventionella stafsätt. PedT 1904, s. 341. — särsk.
a) om moral, uppträdande, konst(stil) o. d.: som överensstämmer med (regler grundade på) en dylik uppfattning l. konvenansens regler; stundom övergående i bet.: schablonmässig, stel. Måla i konventionell stil. Ett konventionellt uppträdande. Konventionell moral. Rademine Knigge 2: 14 (1804). Det eleganta är egentligen conventionellt. Hammarsköld KonstH 3 (1817). Vi önskar dem (dvs. brudparet) lycka, inte kallt och konvensjonelt, utan af varmaste, uppriktigaste sinne. Agrell Sthm 263 (1892). I .. (Theokritos') beundransvärda skildringar ingå redan många konventionella drag. Levertin Gest. 121 (1903). (Becques skådespel ”Les corbeaux” o. ”La Parisienne” uppfördes) utan framgång, då de spelades i konventionell Dumasstil. NoK 91: 153 (1931).
b) om person: som är strängt bunden av (regler grundade på) en konventionell uppfattning l. konvenansens regler, formell; stundom övergående i bet.: stel, pryd. Meurman (1846). Hr Rothmühl, som var en både intelligent och skicklig sångare, ehuru konventionell i sin dramatiska framställning. PT 1895, nr 104 A, s. 3. (Fru Malmros) fann dem (dvs. damerna i Söderås) .. konventionella. Hellström Malmros 27 (1931).
Avledn. (till 2 a, b): KONVENTIONALISM, r. [jfr t. konventionalismus, eng. conventionalism] egenskap(en) att vara konventionell; konventionell uppfattning. Verd. 1883, s. 88. Den energiska fru Blum med sin rigorism och konventionalism. PT 1908, nr 164 A, s. 3. Den moderna av konventionalism obekymrade skulpturen. SvD(A) 1929, nr 293, s. 20. —
KONVENTIONALITET, r.
Spoiler title
Spoiler content