AFHOPPA a3v~hop2a, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; jfr AFHOPP.
Etymologi
[jfr t. abhüpfen]
1) hoppa ned (från åkdon osv.). Min skjutsbonde (hade) afhoppat för att öppna (portarna). Cederborgh JP 6(1819). En (från spårvagn) afhoppande person. Lundin N. Sthm 96(1887). Detta upp- och afhoppande. Därs.
2) hastigt o. liksom med ett hopp lossna: om skruf, hake, binockel osv. Björkman(1889).
