AFHUDA a3v~hɯ2da, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr d. afhude, mnt. afhuden; jfr äfv. t. abhäuten]
(mindre br.) taga huden af (ett dödt djur), flå. Det är .. vid slagt och afhudning som menniskor ådraga sig (mjältbrand). Lundberg Husdj. 92(1868). Afhuda en räf. Från skogar 154(1892). — jfr AFHYDA.
