AFVASKA a3v~vas2ka, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE.
Etymologi
[jfr d. afvaske, mnt. o. holl. afwasschen, t. abwaschen, eng. wash off]
eg.: aftvätta l. urtvätta.
1) [jfr holl. afwasschen o. lat. abluere] (†) kem. urlaka. Wil man honom (dvs. ”Lapis Phrygius”) affwaska, så skal thet skee såsom medh Cadmia. Forsius Min. 142(c. 1613).
2) bergv.
a) gm vaskning bortskölja. Hvarföre kolstybbet sedan där ifrån (dvs. från en blandning af rostad malm o. kolstybbe) med vattn afvaskades. G. Brandt i VetAH 7: 122(1746). Wallerius Min. 322(1747).
b) fullständigt vaska. A. v. Swab i VetAH 24: 321(1763). Sällan (kunna) öfver några Lispund (malm) hvarje gång .. afvaskas. A. Swab i VetANH 13: 274(1792). jfr: Afvaskningen, eller at med kryckan omröra, jämna och vända godset på .. dukarne (öfver hvilka vatten rinner) .. på det gråberget må lättare kunna skilja sig ifrån glansen och bortrinna. Rinman 2: 1111(1789).
3) boktr. o. d.
a) gm vaskning rengöra; fullständigt vaska. Afvaska tryckformar. Man afvaskar .. (den litografiska) stenen .. med terpentinolja. Uppf. b. 1: 664(1873).
b) gm vaskning bortskölja. Vissa färger .. äro svåra att afvaska från sten och löpare. Nordin Boktr. 345(1881).
