AMORTERA am1orte4ra l. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.).
Etymologi
[jfr t. amortieren, af fr. amortir, döda, af lat. mors (gen. mortis), död; jfr MORTALITET o. MORTIFIERA]
a) gm (regelbundna) afbetalningar småningom döda l. utplåna (en skuld o. d.); jfr AFBETALA 2 a. Den oumbärl. tolken (1845). Sistnämnde lån, hvaraf största delen amorteras på längre tid. Rydqvist Bankväs. 1: 242 (1876); jfr b. Kapitalet amorteras. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 382 (1893). jfr: Att Riksgälds-sedlarne skulle successive amorteras. Skogman Bank 1: 107 (efter handl. af 1800). — (regelbundet) betala af på l. gm (regelbundna) afbetalning(ar) minska (en skuld); jfr AFBETALA 2 a slutet. Skulden a(mortera)s årligen med 100 mark. Hahnsson (1884).
b) afbetala (viss del af skuld); jfr AFBETALA 2 b. Man amorterar första året 3/4 procent. Att .. ifrån begge (åren) .. 6 Tunnor Guld på hufvudstolen stode att amortera. Ad. prot. 1789, s. 639.
Särskild förbindelse:
AMORTERA AF1010 4. (regelbundet) afbetala (ngt på en skuld). Att landet .. icke skall kunna amortera af något på sin skuld. SD (L) 1895, nr 132, s. 12. — äfv. abs. Amortera af på en skuld.
