SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
AFKRAFSA a3v~kraf2sa, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING. med naglar, klor o. d. skrapa bort (ngt löst påsittande l. det yttersta l. öfversta af ngt). Vid hundens försök att få upp dörren blef målningen på flere ställen afkrafsad. Afkrafsa, afklösa, abkratzen. Lind (1738). Sv. o. t. handlex. (1851, 1872). jfr: Stundom synes det, som Bien afkrafsade frömjölet med käkarne. Fischerström 1: 585 (1779). — jfr KRAFSA AF.
Spoiler title