SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1903  
AUTOTYPISK a͡u1toty4pisk l. -tå- l. -tω-, äfv. a͡ω1-, äfv. AVTOTYPISK av1-, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. autotypisch, eng. autotypic]
adj. till föreg.: som framställts gm l. hör till autotypi. Ett vackert autotypiskt tryckprof. Fotogr. tidskr. 1895, s. 306. Af hvarje plåt framställes (för trefärgstryck) en autotypisk platta. Tidn. f. boktr. 1895, s. 111. Den autotypiska bilden. Fotogr. tidskr. 1897, s. 130.
Spoiler title
Spoiler content