SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1903  
AXIOM ak1siå4m (axio´m Weste), n. ((†) r. l. m. Dalin Hist. III. 2: 297 (1761), Ehrenheim Fys. 52 (1822), Bremer Hem. 2: 42 (1839)); best. -et (ss. r. -en); pl. = l. -er. Anm. I ä. tid förekom ordet med de lat.-gr. böjningsformerna axioma (sg.) o. axiomata (pl.). Rålamb 1: 111 (1690; sg.), Swedberg Schibb. 252 (1716; sg.), Rydelius Förn. 15 (1718, 1737; pl. i bet. 1), Mört 5 (1727; pl. i bet. 1), Höpken 2: 441 (1757; pl.).
Etymologi
[jfr t. axiom, n., eng. axiom, fr. axiome, m., af lat. axioma, n., af gr. ἀξίωμα, n., värdering, värde, förmenande, åsikt; hos filosoferna: sats som utan bevis antages för sann, af ἀξιοῦν, värdera, anse ngt för värdigt l. billigt, antaga, mena, tro, till ἄξιος, värd, värdig, förtjänt att värderas. — Att ordet i ngt ä. tid kunnat erhålla realt l. maskulint genus, torde snarast bero på inflytande från (GRUND-, LÄRO)SATS]
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] log. o. mat. (teoretisk) sats som ej kan o. ej heller behöfver bevisas, utan omedelbart framställer sig för förståndet ss. sann o. viss; själfklar sats. Det bekanta axiomet, att det hela är större än hvar och en af dess delar. Strömer Eucl. Inl. B 1 a (1744). Thorild 2: 283 (c. 1790). Axiom äro, enligt Kant, synthetiska sattser af omedelbar visshet. Höijer S. skr. 2: 64 (1799). Sjelfva Mathematiken var (enl. T. Campanella) tvifvelaktig, ty axiomerne voro obeviste. Ehrenheim Fys. 113 (1822). En teoretisk sats kan .. vara klar i sig sjelf och kallas då axiom (grundsats). Mellberg Bergroth 8 (1876, 1885).
2) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] sats l. åsikt l. mening osv. som gör intryck af att (l. antages) vara riktig o. odisputabel; själfklar sak, någonting själffallet, någonting som säger sig själft; stundom närmande sig bet.: grundsats l. fundamentalsats l. trossats (om hvars riktighet l. berättigande intet tvifvel kan råda). Den vanlige Romerske axiomen: man bör ej hålla kättare tro och lofven. Dalin Hist. III. 2: 297 (1761). Moralen har likasom Geometrien sina Axiomer, at jag må så tala, de der inga bevis behöfva, ty de få ingen emotsäjelse. O. Celsius Præs. i VetA 1768, s. 52. I litteraira som i politiska krig är et axiom: at man ingen ting har at vinna med dem som ingen ting ha at förlora. Kellgren 3: 223 (1793). Man har uppställt denna tvådelning (af den lagstiftande församlingen) bland de såkallade politiska axiomerna. Snellman Stat. 386 (1842). Ett af den ”goda Smakens” axiomer var, att forntidens skalder kunde på vårt språk göras läsbara blott genom iklädandet af en sirligt paraphraserande rimdrägt. Atterbom Siare 4: 142 (1847). Från början uppstälde han (dvs. Platen) .. såsom ett axiom, att kanalen (dvs. Göta kanal) måste byggas. De Geer i 3 SAH 1: 180 (1886). — jfr KARDINAL-AXIOM.
Spoiler title
Spoiler content