SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1903  
AZTEK aste4k l. atst-, m.; best. -en; pl. -er. ((†) azteks C. F. Bergstedt i Frey 1850, s. 491)
Etymologi
[jfr t. azteke, eng. aztec, fr. aztèque, span. azteca, af aztekiska azteca (jfr för öfr. Century dictionary)]
individ af ett i Mexiko (o. Centralamerika) lefvande indianfolk (som härskade i mellersta delen af mexikanska högslätten vid tiden för den spanska invasionen 1519). Lindeberg Humboldt Res. o. forskn. 2: 170 (1836). Aztekerna .., som på Anahuacs högslätt och i Yucatan grundat ett rike med hög kultur. Uppf. b. 1: 19 (1873). Azteken är liten, gulhyad och undersätsig; han har ett bredt ansigte, utskjutande kindknotor, tunnt skägg, tjocka läppar och svarta genomträngande något sneda ögon. Dupin de Saint-André Mexiko 107 (1891). Ordet chokolad, liksom drycken, hafva vi från aztekerna. C. V. Hartman i Ymer 1901, s. 297.
Ssgr: A: AZTEK-FOLK(ET)03~2. (azteker-) Edgren Montezumas land 2 (1898).
-FURSTE~20. Schwerin Upptäckt. tidehv. 290 (1900; om Montezuma).
-HUFVUD ~20. särsk. [benämningen är föranledd däraf, att de gamla aztekerna med konst gåfvo sina nyfödda barns hufvud här i fråga varande form] anat. (för litet) hufvud som är tillspetsadt bakåt o. har tillplattad panna utan vinkel mellan denna o. näsan; typisk mikrocefali. F. Björnström i NF 10: 1561 (1886).
-KRANIUM~200. Retzius Etnol. skr. 229 (1856).
-KULTUR(EN)~02. (azteker-) Edgren Montezumas land 45 (1898).
-SPRÅK~2. (azteks-) Lindeberg Humboldt Res. o. forskn. 2: 205 (1836).
-STAM~2. Därs. 209.
B (mindre br.): AZTEKER-FOLK(ET), -KULTUR(EN), se A.
C (knappast br.): AZTEKS-SPRÅK, se A.
Spoiler title
Spoiler content