SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1910  
BIMETALLISK bi1metal4isk l. 3~020, adj.; adv. -T.
Etymologi
[se BI-, prefix2]
1) som består af två metaller. S. k. bimetallisk tråd — koppartråd med stålkärna. Tekn. tidskr. 1893, Allm. nr 4, s. 3. En bimetallisk produkt, bestående af med hvarandra intimt förenade stål och silfverplattor. SD 1900, nr 170, s. 1. En s. k. bimetallisk termometer, gjord af mässing och stål. M. Jansson i Läsn. f. sv. folket 1907, s. 296.
2) (föga br.) som har afs. på bimetallism, bimetallistisk. Ett internationelt bimetalliskt myntförbund. H. Forssell i Nord. tidskr. 1892, s. 473.
Spoiler title
Spoiler content