(mindre br.) blifva black (se BLACK, adj. 2) l. blackig (se d. o. 2). At swarta (dvs. svärta) Hattar när the blackna. I. Erici Colerus 1: 33(c. 1645). Holmberg(1795; under planter). Trasmän med slitna / och färglöst blacknade kappor på. Heidenstam Dikt. 2(1895). — särsk. till BLACK, adj. 2 a.Han (har) låtit mogen Råm rinna ur en Lax uti ett käril med friskt vatten, och där ofvanpå Mjölke utur en annan Lax, til dess vattnet blacknat. Alströmer Præs. i VetA 1770, s. 80. Ett vid högre temperatur gjordt kinainfus blacknar under afsvalning; ett vid lägre gjordt bibehåller sig nästan genomskinligt. Nyblæus Pharm. 281(1846).
